En riktigt fin dag i skärgården den 10 mars åker vi ungefär samma gamla gäng ut för att testa vårisarna. Hade storfiskkänsla och sa direkt på morgonen ”Idag är en av dem dagarna jag är rädd för att vi sak få stort”. Rädd är man, för det blir alltid kaos…
Vi är fyra personer, så vi matar ut över 20 spön på isen och parkerar oss mitt i. Placeringen blev lite fel, största delen av spöna hamnade för grunt på bara 2,5m djup. Vi fick iallafall några spön på 4m också, men det är fortfarande inte djupaste stället. Övervägde att flytta, men var alldeles för hungrig.
Dåligt med plingande, vi får några ”mörtfäll” eftersom vi har enorma idar som bete… Någon liten gädda försöker plocka en id och dem lyckas man knappt kroka, men vi drar någon snipa. Pojkarna nojsar om vem som tar vilket fäll och att platsen var dålig, medan jag sitter på telefonen och hör hur det plingar till i bakgrunden.
Tittar upp och ser att en vippa står ner i hålet, men vill inte lösa ut. Längst bort, ingen annan hade hört någonting… Springer dit i fulla steg medan dem andra sitter kvar. Gör mothugg och hinner knappt sätta det förrän jag ser världens fetaste buk komma förbi hålet i en j-vla fart och linan rusar av rullen. Skriker för allt jag kan åt dem andra som tror att jag skämtar, men efter några svordomar och dem inser att jag inte får upp spöt ur hålet kommer dem med fart. Gäddan tar lina 6-7 gånger och kommer backandes i hålet när vi ska ta gälgrepp.
Enorm buk och 110cm fisk, men den når på något sätt ändå inte 10kgs gränsen. Riktigt konstigt tycker vi allihopa, nog har man fått smalare tior än det där. En riktigt fin fisk hursomhelst, dagen var räddad.