En av de roligaste fiskeformerna efter gädda som finns. Det är ett socialt och avkopplat fiske som inte kräver annat än lite förberedelse och påhittighet. Enligt mig är det som leder till fisket ibland också det roligaste. Att fixa tackel, bygga pulkan som man vill ha den, tillverka vippor och fånga mört ger känslan av att man gjort någonting för att förtjäna huggen.
Att bygga upp en plan för en specifik sjö eller skärgårdsvik och se den spela ut sig precis som man tänkt den är för mig det roligaste med ismetet. Från när man ser ut ett ställe på kartan och börjar fundera på hur djupkurvor osv ser ut, fram till när man anländer och väljer ut ställen för spöna.
Det finns inget bestämt sätt att ismeta på, om man skall dödmeta, fiska på frivattnet, utanför lekvikarna eller vilket djup betesfisken skall vara på. Man fiskar som man själv vill och planerar dagen utifrån hur man tror fisken beter sig på stället.

Fiskar jag en insjö vill jag fiska alla djup, frivatten som lekvik t ex. Fiskar jag en mar långt in i skärgården vill jag fiska djupaste kanten. Jag lägger oftast mörtarna direkt under isen oavsett djupet jag fiskar på, mörtarna är kvar på samma ställe under flera timmar och flest gäddor får syn på betet desto längre upp det är.

Angående utrustningen så kan jag sammanfatta lite kort vad jag använder.
Pulka: Ahti Pulka största modellen, otroligt stabil pulka med mycket utrymme
Vippor: Fjäderstål av modell vindrutetorkare eller rensband med pingisboll och fluoorange innebandyboll påsmält. Jag har satt krympslang utanpå för att låsa fast bollarna och för att det skall vara skonsamt mot linan. Sen smälter jag ner stålet i en limklämma.
Spön: Eftersom jag trollar efter gädda och lax använder jag trollingrullarna till samma ändamål. Det är starka rullar som sällan strular, jämfört med de billigare rullarna man brukar ha på ismete. Jag gillar wigglers gröna mediumspön.
Övrigt: En stol och en gammal grill att elda i.